Jag har inte varit nykter en hel vecka sen slutet av Mars och nu är det mitten av Juni. Jag gjorde slut med min kille i slutet av April. Sen dess har jag haft sex med tre killar (om man nu räknar att suga av någon som sex annars är det två) och en tjej. Jag träffade den första killen på en klubb, vi pratade och klickade riktigt bra. Han och hans kompisar hade beställt bord för sextussen kronor på Amba fick jag reda på sen. Vi blev båda fullare och fullare. Vi åkte hem till mig. väl där kysses vi ett tag, jag tog av mig kläderna och sen tog han av sig kläderna. Allt var bra tills han börjar lukta på mig. Han drog in ett djupt andetag och gick upp och ner över hela min kropp, om och om igen. Det ända jag hör var djupa inandningar. Jag låg och tänkte för mig själv; Vem fan är den här tomten och vad gör han. Han är typ tjugo två år och har inte lärt sig hur man gör en tjej kåt på förspelet än? Vilken tjugotvå åring har inte gjort det? 

Jag har bara legat med killar som har haft snoppstorleken femton centimeter eller över. Jag tror inte snoppstorleken egentligen har någon större betydelse så länge han kan göra andra saker så som vara bra med händerna eller tungan. Men den här killen hade alla odds emot sig (förutom att han såg bra ut). Han hade liten snopp, var usel på förspel och var för full för att få upp den. Det spelade ingen roll att jag sög av den, den ville inte stå ändå. Han tyckte det var sjukt pinnsamt men det förstår man ju. Nästa dag slängde jag ut honom utan frukost. Vilket var lite taskigt av mig, men han behövde skynda sig till jobbet så jag skyller på det. 

Jag kände att jag behövde skriva av mig lite så därför tänker jag skriva om mina perioder. 

Sen jag började sjuan har jag sätt ett mönster i hur jag mår. På vinterhalvåret mår jag sämst. Jag sover mycket men får aldrig tillräckligt med sömn. Jag kan absolut må bra men det händer bara ibland. Det ända jag försöker göra är att upprepa ett mantra; Du kommer få din upp period, kämpa igenom den här perioden. Den kommer komma. Jag kan ibland må så dåligt att det fysiskt gör ont. Det har hänt några gånger att jag rivit, slagit o gjort illa mig själv på olika sätt på grund av en kommentar eller bara för att jag hatar mig själv så pass mycket. Vissa dagar kan jag ha självmordstankar så som att jag vill hoppa framför ett tåg eller ut för en bro. Jag vill bara få bort smärtan, jag vill egentligen inte dö. Jag vill orkar göra saker, ha energi, vara positiv, glad och framåt, men det går inte under den här perioden. 

Vinter blir till vår och då hamnar jag i en mellanperiod. Jag är glad, positiv, jag är spontan, kreativ och har idéer. Jag kan bli ledsen och arg men inte så ledsen att jag inte kommer över det.

Vinter blir till vår, vår blir till sommar. Under den här perioden mår jag jätte bra, jag har hur många idéer som helst och jag försöker genomföra dem. Det är under den här perioden jag har flest vänner, blir bjuden till allt och får vara med på allt. Jag tänker inte på vad andra tycker och tänker om mig, jag har inte så mycket till konsekvens-tänk. Det är om någon frågar efteråt varför jag gjort något som jag blir nerdragen på jorden igen, börjar tänka efter och då mår jag jätte dåligt över det. Men samtidigt är det inget jag lär mig av, utan jag skulle kunna göra om samma sak igen. Jag behöver sova och kan bli trött, men jag behöver inte sova lika mycket som när jag mår dåligt. Människor runt om kring mig tycker jätte mycket om mig när jag är i det här stadiet. Jag är den gladaste i rummet och jag bjuder på mig själv. Det finns inte häller någon som kan trycka ner mig. Om jag blir arg på någon skulle jag kunna skapa bråk. Men så länge personen "backar" eller ger sig blir det inget bråk. Jag får svårt att lyssna på personer som är deprimerande. Under den här perioden känner jag inte att de har något att tillföra för mig. Om jag skulle blir intresserad av ett ämne, blir jag jätte intresserad av det och blir expert på det till slut. När jag mår så här känns det som om jag är på världens bästa dråg.